Borde arbetsgivaravgifterna avskaffas? Argumenten för och emot

Få skatter väcker så mycket känslor bland företagare som arbetsgivaravgifterna. När du anställer någon betalar du 31,42 procent ovanpå bruttolönen – en anställd med 35 000 kronor i månadslön kostar därmed nästan 46 000 kronor, innan semester, tjänstepension och övriga personalkostnader. Kritiker kallar det en skatt på att skapa jobb. Försvarare pekar på att avgifterna finansierar det sociala skyddsnätet. Så vad är egentligen sant?

Vad består arbetsgivaravgiften egentligen av?

Arbetsgivaravgiften är inte en enda avgift utan en samling avgifter med olika syften. Största delen går till den anställdes sociala försäkringar: ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, efterlevandepensionsavgift och arbetsskadeavgift. Men en betydande del – den allmänna löneavgiften på 12,62 procentenheter – ger den anställde inga särskilda förmåner alls. Det är en ren skatt som går raka vägen till statskassan.

Argumenten för att sänka eller avskaffa

• Lägre tröskel att anställa – varje procentenhet gör det billigare att våga ta in den första medarbetaren
• Sverige har hög beskattning av arbete i en internationell jämförelse, vilket enligt kritikerna hämmar tillväxt och jobbskapande
• Den allmänna löneavgiften beskattar just det samhället säger sig vilja ha mer av: anställningar
• Små företag utan kollektivavtal och stora HR-avdelningar träffas proportionellt hårdast

Argumenten emot

• Avgifterna finansierar pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring – en sänkning måste finansieras någon annanstans
• Alla skattesänkningar leder inte automatiskt till fler anställningar; en del företag hade anställt ändå
• Alternativet – att varje anställd själv ska spara och försäkra sig – skulle sannolikt ge ett sämre skyddsnät på sikt
• En generell sänkning gynnar stora arbetsgivare med många anställda mest i absoluta tal

Växa-stödet – rabatten som redan finns

Politikerna har faktiskt redan erkänt att kostnaden är ett problem för de minsta företagen. Med Växa-stödet kan företag under vissa förutsättningar få tillbaka en stor del av arbetsgivaravgifterna för sina två första anställda. På löner upp till 35 000 kronor i månaden betalar företaget i praktiken bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent – men bara under de första 24 månaderna, och med begränsningar för bland annat närstående.

Från 2026 måste företagen dessutom redovisa fulla arbetsgivaravgifter och ansöka om återbetalning i efterhand, i stället för att göra nedsättningen direkt i arbetsgivardeklarationen. För ett litet företag med två anställda kan det innebära att man ligger ute med nästan 15 000 kronor i månaden i väntan på återbetalning – en likviditetsbelastning som slår mot just de företag stödet är tänkt att hjälpa.

Vad skulle en sänkning betyda för dig?

Ta ett litet aktiebolag med två anställda på 35 000 kronor var i månaden. Om företaget efter Växa-stödets två år slapp den allmänna löneavgiften men fortsatte betala de avgifter som finansierar de anställdas försäkringar skulle kostnaden sjunka från 31,42 till 18,80 procent. Räknat över år tre till fem handlar det om drygt 300 000 kronor – pengar som kan bli skillnaden mellan att våga satsa och att behöva bromsa.

Oavsett var du står i debatten är det klokt att ha koll på vad en anställd faktiskt kostar i dag. Räkna på lönekostnaden i vår kalkylator – då ser du exakt hur avgifterna slår i just din situation.